Problemområden

Kognitiv beteendeterapi har i forskningsstudier visat sig vara effektivt för en rad problemområden. Nedan kan läsa mer om olika problem, och hur man kan behandla dem med hjälp av KBT.

Depression
När man är deprimerad så känner man sig tydligt nedstämd, man förlorar energi och intresse för vardagliga aktiviteter och tänker negativt om det mesta i tillvaron. Man kan uppleva en känsla av hopplöshet eller meningslöshet, och kan uppleva sig själv som värdelös. Det är vanligt att depressioner uppkommer i samband med en förlust eller en förändring av livssituationen, ex. vid en nära anhörigs bortgång, vid separation, om man förlorar sitt arbete eller får försämrad hälsa. Depressioner kan även komma efter svårare infektioner eller överbelastning.

En viktig del i behandlingen är att bryta den onda cirkel av ältande och passivitet som förstärker depressionen. Detta sker genom att man hjälper personen att i små steg komma igång med aktiviteter, som kan påverka sinnesstämningen och självkänslan i positiv riktning. Man arbetar också med att ifrågasätta och förändra personens förhållningssätt till sina tankar.

Sömnproblem
Sömnproblem kan handla om att ha svårt att somna, att vakna ofta under natten eller att vakna för tidigt på morgonen. Det kan också handla om att man sover relativt länge, men ändå inte känner sig utvilad. Det är normalt att sova sämre kortare perioder, men ihållande sömnbesvär får ofta negativa konsekvenser i vardagen, och då kan det vara värdefullt att söka hjälp.

KBT-behandling har i forskningsstudier visat sig vara mer effektivt än sömnmedel på sikt. Behandlingen börjar med att patienten får kartlägga sin sömn i en sömndagbok. Dagboken är ett viktigt redskap för att analysera problemet. Därefter fokuserar behandlingen på att, strukturerat och stegvis, ändra en del av sovvanorna för att skapa gynnsamma förutsättningar för sömnen, att stärka dygnsrytmen och minska stress och oro i vardagen.

Stress och utmattningssyndrom
Många människor upplever höga krav och belastning i arbetet och på fritiden. Många har svårt att få den återhämtning man behöver, och över tid kan symtom på långvarig stress och bristande återhämtning uppstå, som trötthet, värk och spänningar, koncentrationssvårigheter, irritation, tryck över bröstet, yrsel eller magbesvär. Pågår detta under en längre tid riskerar man att drabbas av utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom upplever personen en stark mental och kroppslig energibrist, varje aktivitet tar mycket energi och kräver längre återhämtning efteråt. Det är också vanligt med besvärliga kognitiva symtom, som minnes- och koncentrationssvårigheter, att man har ta in information från texter man läser eller i samtal, samt en ökad känslighet för ljud och intryck. Därtill har många svårt att sova och känner av humörsvängningar, nedstämdhet eller ångest och olika kroppsliga symtom.

Behandlingen är ofta en kombination av olika metoder riktade mot att öka förmågan till fungerande återhämtning och genom att bryta en del beteendemönster som dränerar energi, försöka göra medvetna val, som kan leda till en bättre hälsa och livskvalitet.

Ilska
Ilska är en naturlig känsla, men beroende på hur situationen ser ut kan ilske-reaktioner ha olika negativa effekter. Ilska kan till exempel ha en destruktiv effekt på relationer och ibland göra att vi blir mindre effektiva i vår vardag. Ibland påverkar ilska jobbet negativt. Ilska kan leda till trötthet eller spänningar, och ibland till annan ohälsa. Ofta upplever man ilska som något som händer automatiskt och som man inte kan styra.

En stor del av behandlingen handlar om att göra situationen påverkbar, genom att man blir bättre på att upptäcka tidiga tecken på ilska och genom att öva andra sätt att hantera situationer där ilska kan förekomma. Exempel på moment i behandlingen är kommunikationsträning, acceptans- och mindfulnesstrategier, förebyggande strategier och att öva alternativa beteenden.

Paniksyndrom
Paniksyndrom innebär att man drabbas av intensiva attacker av obehagliga kroppsliga symtom, som hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet, känsla av att inte få luft eller att vara i ”glasbubbla”. Symtomen är en form av intensiv fysiologisk stressreaktion. Det kan ibland upplevas som att symtomen ”kommer av sig själv” och ibland kan ha en tydlig koppling till stress eller aktivitetsnivå. Vid en panikattack blir man ofta rädd för att man har drabbats av en allvarlig sjukdom, eller att man ska svimma, dö, bli galen eller tappa kontrollen. Ångestattackerna och rädslan för drabbas av ångest påverkar vardagen negativt. Eftersom de kroppsliga symptomen är så starka är det vanligt att personer med panikattacker söker upp sjukhusens akutmottagningar. Det är också vanligt att man använder olika ”kontrollstrategier” för att försöka kontrollera sin kropps reaktioner eller att man undviker situationer och platser för att man är rädd för att få nya panikattacker.

Vid paniksyndrom handlar behandlingen om att lära sig mer om kroppens reaktioner och hur man kan hantera dessa på ett nytt sätt. Undvikande och olika ”kontrollstrategier” brukar vidmakthålla ångest och på sikt ge mer panikattacker. Därför är acceptans och exponering (att gradvis närma sig) viktiga behandlingsstrategier, men även tankemetoder eller mer generell stresshantering ingår ofta i behandlingen.

Fobier
En fobi är en starkt överdriven rädsla för föremål eller situationer. Specifika fobier är rädsla för t. ex. spindlar, ormar, hundar, höjder, blod, sprutor och hissar. Fobin kan leda till att man undviker vissa saker eller situationer, och på sikt bli handikappande om undvikandet blir stort. Agorafobi (torgskräck) innebär att man är rädd för att vistas på allmänna platser, som kan vara svåra att lämna eller fly ifrån. Detta kan leda till undvikande av exempelvis folksamlingar, biosalonger, kollektivtrafik. Vid social fobi känner man en stark rädsla för att bli bedömd och granskad av andra i sociala situationer. Ofta är man rädd för att prata i grupp, att få kritik eller att rodna. Ofta undviker man därför en del sociala situationer, eller skapar ”säkerhetsbeteenden”, som man tar till för att situationen ska kännas bättre.

Behandling av fobier sker via gradvis exponering, dvs att personen stegvis närmar sig det som väcker obehag, och får hjälp med hur den ska agera och hantera situationen annorlunda. Acceptans och en del tankemetoder ingår också ofta i behandlingen.

Tvångssyndrom
Tvångssyndrom består av tvångstankar och olika tvångshandlingar. Tvångshandlingarna kallas även för ritualer, och har som funktion att neutralisera oönskade och påträngande tvångstankar.Tvånget kretsar ofta kring risken att bli ”smittad” eller att åsamka skada mot sig själv eller andra. Ett vanligt tvångsproblem är tvångsmässigt tvättande eller kontrollerande, exempelvis av dörrlås, spis etc.

Effektiv behandling för tvångssyndrom kombinerar exponering med responsprevention, vilket innebär att man precis som vid fobier gradvis får exponera sig (närma sig det man är rädd för) samtidigt som man inte utför några av sina ritualer. Upplägget planeras tillsammans med patienten.

Generaliserat ångestsyndrom – GAD
Generaliserat ångestsyndrom utmärks av att personen känner överdriven oro inför en mängd olika livsområden, som ekonomi, arbete, hälsa och familj. Till skillnad mot vid panikångest kommer ångesten inte i attacker och den är heller inte kopplad till en specifik situation som vid fobi. Istället är oron mer ihållande, gnagande, mer eller mindre ständigt närvarande. Vidare kan man ha en oro för sin egen oro och vad den kan leda till såsom att tappa kontrollen, bli galen, bli illa omtyckt mm.

Behandlingen innehåller metoder som bygger på att tidigt hitta faktorer som sätter igång oron, att exponera sig för tankar och situationer samt att hitta alternativ till oron. Acceptansstrategier och personliga värderingar kan fördjupa behandlingen.

Posttraumatiskt stressyndrom – PTSD
Personer som utsätts för svåra upplevelser som krig, rån, våldtäkt, är med om en olycka eller en nära anhörigs död kan drabbas av starka ångestreaktioner.